Vad vill Epoch Times?

Som första sekulära tidning lyfte Epoch Times fram Per Ewerts avhandling om socialdemokratins avgörande betydelse för ”landet som glömt Gud”. Kanske inte så oskyldigt som man kan tro.

Det är november, och en god vän ringer upp och undrar om jag har hört talas om Epoch Times. Han har just fått ett gratis exemplar av tidningen i sin brevlåda. ”Välmatat och proffsigt intryck, mycket sport, välskrivna kulturartiklar och feel-good reportage”, säger han och fortsätter: ”Ser påkostat ut. Och inte en enda annons. Det står att den är partipolitiskt obunden, men det verkar svårt att få fram vem eller vilka som egentligen står bakom.” Jag säger att jag har ett svagt minne från mina år i Kina att det ska finnas en koppling till Falungong, men något annat kan jag inte tillföra.

Några dagar senare twittrar Claphaminstitutets ordförande Per Ewert och berömmer tidningen, eftersom den på ett mittuppslag har uppmärksammat hans nyss framlagda doktorsavhandling.1 Avhandlingen handlar om socialdemokratins negativa inflytande på Sverige – ”landet som glömde Gud”. När det senare börjar dyka upp annonser från tidningen i mitt Facebookflöde känner jag ett behov av att veta mer.

Jag får leta ett tag. Det tycks som att det på Epoch Times finns kunskap om hur man optimerar resultaten av Google-sökning till sin egen fördel. På svenska finns inte mycket skrivet, men det visar sig finnas en hel del annat material av god kvalitet. Efter några kvällars läsning klarnar bilden. Tidningen – som beskriver sig som ”det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen” – startades helt riktigt av Falungong-grundaren Li Hongzhi, som fortsatt betraktar tidningen som ett redskap för rörelsen.2 (Falungong kontrollerar även satellit-tv-kanalen New Tang Dynasti Television (ntdtv), radiostationen Sound of Hope och dansgruppen Shen Yun, som turnerar världen runt – denna vår i Sverige). Efter att den första engelskspråkiga tryckta versionen kom ut hösten 2004 var den under många år en liten lågbudgettidning som delades ut gratis i gathörn i New York.3 Men nu finns tidningen enligt egen utsago på 22 språk i 36 länder, och sedan i januari 2021 även i Sverige.4 Ett avgörande lyft kom 2016/17 efter att ägarna beslutat sig för att dels stödja president Trump, dels satsa på att bli stora på Facebook.5 Parallellt började europeiska Epoch Times få allt mer stöd från högerextrema grupperingar genom starkt invandringskritiska artiklar och antivaxx reportage.

Liu Lifen, Birdman No.4, Acrylic, Ink on paper 50X66cm, 2017
Liu Lifen, Birdman No.4, Acrylic, Ink on paper 50X66cm, 2017.

Den svenska tidningen uppges drivas i föreningsform och vara ägd av medlemmarna – ”vi som är verksamma på tidningen”. Att många av medarbetarna själva är medlemmar i Falungong kan man knappast anmärka på – motsvarande situation gäller ju såväl kristna som andra idéburna tidningar och tidskrifter. (En wallraffande tysk journalist blev förbluffad då allt arbete på Berlinkontoret avstannade kl 18 varje dag, då alla medarbetare satte sig för att meditera).6 Man kan knappast heller uppröras över att tidningens opinionssidor ligger nära det parti som – utan att själva behöva ta regeringsansvar – är mest nöjda med Tidö-avtalet: press- och tryckfriheten är en grundbult i vårt samhälle. Möjligen kan man undra över hur tidningen utan att rodna gång på gång kan berömma sig av att – till skillnad från merparten av svensk media – stå för ”klassisk och objektiv nyhetsjournalistik”.

» Att omvända människor till Falungong kommer att ske i framtiden, enligt Master Li «

Det avgörande problemet med svenska Epoch Times är att man är del av det stora medienätverket Epoch Media Group, som också har visat sig vara en viktig aktör för att sprida olika typer av desinformation och konspirationsteorier – ofta via sociala medier och med en strategi som påminner om ryska Sputnik och RT. Det som började som ett stöd för Trump – i en förhoppning att han var gudasänd i syfte att krossa det kinesiska kommunistpartiet – utvecklades snabbt till att Epoch Media fick en central roll för extrem högernationalism och QAnon-liknande konspirationsteorier i USA. Enligt data från den oberoende granskningsorganisationen Global Disinformation Index konkurrerar Epoch Media på allvar med Steve Bannons Breitbart News som en av de viktigaste informationskällorna för landets högerextrema grupperingar och som leverantörer av politisk desinformation, inklusive förnekande av valresultatet i presidentvalet 2020.7 Efter att hundratals av de Facebook- och Twitter-konton som varit associerade med organisationen stängdes ner för några år sen har Epoch Media hittat alternativa plattformar. Undersöker man detta närmare framträder ett mönster av förvirrande och svårgenomskådad diversifiering.8 Epoch Media är kopplat till ett helt ekosystem där till synes fristående aktörer sprider konspirationsteorier och annan falsk information om bland annat covidpandemin och vacciner, något som bland annat påvisats av EU Disinfo Lab.9

Även i Europa har Epoch Media blivit en viktig komponent i framväxten av högernationalistiska rörelser och partier. Exempelvis har franska Epoch Times öppet stött Jean Marie och Marine LePen och deras Rassemblement National. Det måste man väl som sagt acceptera som en del av press- och tryckfrihet. Men även på vår kontinent finns problematiska kopplingar till ren desinformation och konspirationsteorier. Hittills tycks detta ha varit mest tydligt i Tyskland, där tidningens linje legat mycket nära det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD). Den Londonbaserade tankesmedjan Institute for Strategic Dialogue (ISD) konstaterade redan 2017 – i en rapport om utländska påverkansförsök i de nyss genomförda tyska valen – att tyska Epoch Times ”främst publicerar innehåll som är anti-västlig, anti-amerikansk och pro-Kreml – och som i stor utsträckning baseras på obekräftade uppgifter.”10 En forskare vid Mediaforskningsinstitutet i Leipzig gav för några år sen en träffande beskrivning när han pekade på svårigheterna att ta sig in i det tyska medielandskapet, men att Epoch Times hade lyckats ”genom att säga saker som ingen annan varit beredd att göra, eftersom det är tabu.”11 År 2023 är nästan ingenting längre tabu, vare sig i Tyskland eller andra delar av Europa och tyska Epoch Times betraktas nu som en tillförlitligt källa av rörelser som Querdenken, den sannolikt viktigaste ”anti-lockdown”-rörelsen, som också inspirerat den svenska ”Rörelsen” som nyligen skildrats i en SVT-play dokumentär.12

Liu Lifen, Fear of Winter, Acrylic, Ink and clolor pencil on Paper 76x57cm, 2020
Liu Lifen, Fear of Winter, Acrylic, Ink and clolor pencil on Paper 76x57cm, 2020.

Mycket av det som publiceras i Epoch Times olika upplagor är korrekt material som ofta hämtas från olika nyhetsbyråer. Men som bland annat medieobservatören NewsGuard visat så tar man inte sitt publicistiska källkritiska ansvar och korrigerar sällan eller aldrig uppenbara faktafel. Ägarförhållanden och sponsring är också helt ogenom­skinlig.13

Man kan fråga sig vad som förenar en rörelse som Falungong – vars medlemmar förföljs och tvingas i landsflykt för sin österländskt präglade religiösa övertygelse – och högernationalistiska rörelser som vill stänga gränser för flyktingar och är angelägna om att slå vakt om ”Europas kristna arv”. Den australiensiska journalisten Ben Hurleys berättelse ger en ledtråd. Efter många år i organisationen hoppade han av efter att en god vän dött i en hjärntumör, som hon i enlighet med Li Hongzhis lära inte sökt läkarhjälp för – i ett mönster av sjukdomsförnekelse som enligt Hurley är en väl bevarad hemlighet inom Falungong.14 Han arbetade för Epoch Times, vars egentliga syfte han beskriver som ”rent evangeliserande”, och fortsätter:

Att omvända människor till Falungong är inte prioriteringen för närvarande – det kommer att ske i framtiden, enligt Mästare Lis undervisning – efter en apokalyptisk ”ogräsutrensning” då alla som har dåliga tankar om Falungong eller goda tankar om Kinas kommunistparti kommer att möta ett fruktansvärt slut.15

Den missionerande förhoppingen är att alltså att Epoch Times-läsare ska höra till dem som inte har dåliga tankar om Falungong och därför kan komma att bli delar av en framtid som påminner något om det kristna tusenårsriket. Hurley bjuder på en initierad och skakande läsning om förutsättningarna för Epoch Times medarbetare och för själva tidningsproduktionen, något som inte finns utrymme att fördjupa här.16 Han beskriver också en mentalitet av mer eller mindre radikalt ifrågasättande av världen utanför Falungong­sfären, inklusive en kritik mot samma etablissemangs-figurer som högernationalisterna skjutit in sig på, typ Obama, Hillary Clinton och Kofi Annan. Det demokratiska partiet i USA är också en given måltavla – liksom de svenska socialdemokraterna. Svaret på frågan om vad som förenar Epoch Media och högernationalisterna är nog uppfattningen att de båda arbetar för Sanningen, och att de gör det genom att presentera alternativa fakta. ”Alternativa” betyder i detta fall ”bättre”, eftersom det är fakta som sprider ljus över dolda makthavare och andra hemligheter som mainstream-media väljer att blunda för.

Per Ewert delar den positiva bedömningen av Epoch Times med andra offentliga profiler som engagerat sig som kolumnister i tidningen, exempelvis Lotta Gröning, Jan Blomgren och Anders Mansten. Det hindrar inte att allt talar för att både Claphaminstitutet och vi andra har stor anledning att vara vakna och uppmärksamma när det gäller den här tidningen.

1. Epoch Times, nr 46 2022.
2. Detta förnekas vanligen av Epoch Media. För en intressant inblick i Li Hongzhis tänkande – och rörelsens relationen till Epoch Times – rekommenderas läsning från hans framträdande i New York 2010, där han bland annat beskriver Epoch Times som ”our media” och säger ”att stödja Epoch Times tjänar i sig själv syftet att klargöra sanningen”.  Se dokumentet ”Fa Teaching Given at the 2010 New York Fa Conference”.
3. Efter att under en period bara producerats på kinesiska publicerades den första engelskspråkiga nätutgåvan i september 2003, ett år senare följt av den första engelskspråkiga tryckta tidningen.
4. Epoch Times fanns tillgänlig som svensk nättidningen många år tidigare (2006?).
5. ” Trump, QAnon and an impending judgement day: Behind the Facebook-fueled rise of The Epoch Times”, NBC News, 2019-08-20.
6. The Obscure Newspaper Fueling the Far-Right in Europe. The New Republic, 2019-09-17. ”How The Epoch Times Created a Giant Influence Machine”, New York Times, 2020-10-24.
7. ”Epoch Media Casts Wider Net to Spread Its Message Online”, New York Times, 2021-03-09.
8. ”Facebook says a pro-Trump media outlet used artificial intelligence to create people and push conspiracies”, NBC News, 2019-12-20.
9. https://www.disinfo.eu/publications/tierrapura-product-of-the-pandemic (hämtad 2023-03-01).
10. ”Make Germany Great Again. Kremlin, Alt-Right and International Influences in the 2017 German Elections”. Institute of Strategic Dialogue, 2017. ”The media giant you’ve never heard of, and why you should pay attention.” Open Democracy, 2022-03-10 (hämtad 2023-03-01).
11. ”The Obscure Newspaper Fueling the Far-Right in Europe”. The New Republic, 2019-09-17.
12.  ”How Germany became ground zero for the COVID infodemic”. Open Democracy, 2021-03-31 (hämtad 2023.03-01).
13.  NewsGuard, https://www.newsguardtech.com/wp-content/uploads/2020/03/theepoctimes-ENG-3-13.pdf (hämtad 2023-03-1).
14. ”Me and Li – Why I left Falun Gong after being a devoted believer for a decade”. Ben Hurleys personliga blogg, 2017-10-23 (hämtad 2023-03-02).
15. Ibid.
16. ”The agenda that drives Falun Gong’s media organisations”. Ben Hurleys blogg, 2019-10-31 (hämtad 2023-03-02).

Pekka Mellergård
Docent i neurokirurgi, författare, tidigare rektor ALT & EHS