Sommarakademin 2024
En andra chans
Vill du lyssna en gång till på några av föredragen eller missade du Sommarakademin 2024 helt? Då har du en andra chans här!
Debatt i NOD
Röster och kommentarer
NOD är en av få miljöer där det är OK att tänka på ett annat sätt än i den svenska mainstream-kulturen.
En av våra mer fascinerande kulturtidskrifter är Nod. Den är inte bara läsvärd. Den är också viktig.
NOD lyckas på ett märkligt sätt ofta sätta fingret just där det bränner till just nu i samhälle och kyrka.
Jag läser NOD. Som motvikt, för att jag tror att det är viktigt att i alla fall försöka byta perspektiv.
Tidskriften NODs specialitet tycks vara att lyckas med det omöjliga: samhällsanalys, konst, teologi och existentiella frågor i en enda tidskrift.
En av Sveriges bästa – och minst kända – kulturtidskrifter heter NOD.
Den har varit saknad!
Goda nyheter att NOD fortsätter!
Gött att gamla NOD är tillbaka!
Ser fram emot att få läsa den!
Ser fram emot att läsa!
Kul. Den tidskriften behövs!
Längtar – har sparat alla nummer!
Jaaa!
Så bra nyhet
Då kanske det blir en återknytning till det som en gång var… Lycka till!
Hör gärna av dig!
Notiser från all over the place
NOD-konstnär fängslad i Kina
NOD#4-2015 handlade om ”Fanatism”. Numret illustrerades av konstnärsduon ”bröderna Gao” (Gao Zhen och Gao Qiang). Många av verken innehöll smarta, smått humoristiska men kritiska referenser till Mao och kulturrevolutionen, där en Kristus-gestalt i flera fall fungerade som en sorts kontrast. Bröderna bor numera i USA, men Gao Zhen var i somras på återbesök i hemlandet. Den 26 augusti, några dagar innan han skulle lämna Kina, stormade ett trettiotal poliser in i studion, arresterade Gao Zhen och beslagtog verk som anses bryta mot lagen om att inte vanhedra Folkets hjältar och martyrer. I skrivande stund vet ingen vad som väntar konstnären. (NOD-numret, som finns bläddringsbart på vår hemsida, innehåller flera av de beslagtagna verken).
Nedmontering påbörjad
När regeringen i rekordfart gör om det svenska biståndet i grunden pressas biståndsmyndigheten Sida att i ännu högre tempo ta fram förslag. Den 15 mars sade myndigheten upp alla avtal med de sjutton företrädare för civilsamhället som dittills hanterat öronmärkta 1,8 miljarder kronor. De ska nu konkurrensutsättas i en tävling med alla andra intresserade aktörer. Tvärbromsningen har inneburit att ingångna avtal med organisationer i utvecklingsländer inte kunnat fullföljas. Nu visar en utredning att det krävs 540 heltidstjänster för att administrera det nya systemet, till en kostnad av cirka 768 miljoner. Enligt regeringen ska förändringarna vara genomförda till årsskiftet. Kritiken är omfattande både bland organisationer och Sida-tjänstemän. Men få vill yttra sig, av rädsla för att hamna i onåd. (För en gedigen genomlysning, se Dagens Nyheter 2024-09-01)
Nedmontering fullföljd
Det Sida-ägda utrikesmagasinet OmVärlden (tidigare Sida/Rapport) började ges ut 1970. I januari 2023 gav regeringen besked om dramatiskt minskat stöd till information och kommunikation om bistånd och biståndspolitik. I två snabba steg har detta drabbat OmVärlden, och 30 september stängs webbsidan ner helt. En arkiverad kopia kommer att skickas till Kungliga biblioteket. (Dagen 2024-08-31).
Girig-Sverige lever vidare
Efter sexton års arbete upptaxerade Skatteverket i våras 67 riskkapitalister med totalt 1,6 miljarder, baserat på bedömningen att deras bonusar bör beskattas som inkomst av tjänst och inte enligt de så kallade 3:12-reglerna. Samtliga har överklagat, vilket medfört att regeringen i tysthet tillsatt en utredning som på kort tid ska komma med nytt förslag. Mats Tjernberg, professor i skatterätt vid Lunds universitet, konstaterar att utredningsdirektiven förefaller utformade som en beställning från riskkapitalbranschen. (Svenska Dagbladet 2024-08-28)
Fler pusselbitar om Epoch Times
NOD#1-2023 innehöll en granskande artikel om tidningen Epoch Times och dess kopplingar till olika konspirationsteorier och stöd för extrem högernationalism. New York Times (NYT) har följt upp med ett reportage om penningtvätt kopplat till tidningen (NYT 2024-06-03) och om grava missförhållanden i den närstående dansgruppen Shen Yun, som också gjort hajpade Sverige-besök (NYT 2024-08-15).
Utredningar som beställningsverk
Länge kunde besvärliga politiska frågor begravas i fleråriga utredningar. Numera tenderar svenska utredningar snarare att bli beställningsverk som förväntas ge förutbestämda svar på kortast möjliga tid. Tack vare samvetsgranna och kunniga tjänstemän lyckas det inte alltid. Det senaste exemplet är Joakim Ruists utredning om frivillig återvandring, som får Sverigedemokraternas idéer att framstå som orealistiska och mycket dyra. Tyvärr tycks konsekvensen bli att tillsätta en ny utredning. (Dagens Nyheter 2024-08-13)
N.T. Wright, Jesus och makterna
I en intervju om nyutkomna boken Jesus and the Powers (SPCK Publishing, 2024) konstaterar den välkände teologen N.T. Wright att det råder brist på reflektioner kring politisk teologi. En av hans grundtankar är att ”kyrkan är menad vara en arbetsmodell för vad Gud har lovat att göra för världen” för att visa hur ett mänskligt samhälle borde se ut. (Christianity Today, 2024-08-14)
Angelägen Springsteen
DN-recensenten Mattias Dahlström ger toppbetyg åt Bruce Springsteens sommarspelning i Stockholm, när denne desperat jagar något att fortfarande tro på. Han tycks ha hittat ny kraft i gospel och bön, på ett sätt som gör att ”närheten till en högre makt ligger åtminstone bitvis nära”. När Springsteen mot slutet gång på gång upprepar ”death is not the end” känns legenden ”angelägen på ett nytt och annorlunda sätt”. (Dagens Nyheter 2024-07-16)
Gospel som känns
Det är svårt att inte blir berörd när Yemisi Ogunleye – sommarens tyska OS-guldmedaljören i diskus – på den efterföljande presskonferensen besvarar frågan om hur hon lyckades samla ihop sig, och glädjestrålande berättar om sin kristna tro genom att a capella sjunga en sång från den gospelkör hon medverkar i. (Länken till X (f.d. Twitter) kan hittas via tidningen Dagen, 2024-07-13)
Lek eller allvar
Diskussionen om kristen tro fortsätter i det offentliga rummet. Aftonbladets Jessica Ericsson beskriver ”en mentalt efterbliven” uppväxt i frikyrklig miljö och tycker det är ”skevt att nykristna trivs i sin oskadade tro” (Aftonbladet 2024-07-08). Teodor Stig-Matz tycker att Eric Schüldt och hans kompisar ska ”sluta leka katoliker” (ETC 2024-06-11). Kanske han provocerats av att Dagens Nyheter gett stort utrymme åt Johan Heltnes besök hos författarkollegan och oortodoxa katoliken Wera von Essen i hennes självvalda brasilianska exil? (DN 2024-04-26)
Mer allvarlig katolicism?
Sommaren 2019 blev den då starkt Trumpkritiske – numera republikanske vicepresidentkandidaten – JD Vance upptagen i katolska kyrkan, efter en tonårstid i en evangelikal församling genomsyrad av ung-
jordkreationism, väntan på Uppryckandet, starkt abortmotstånd och avståndstagande från populärkulturella yttringar – senare följt av en längre ”arg ateistisk period”. Han exemplifierar en trend där konservativt orienterade intellektuella dras mot element i samtida katolicism som fjärmar sig från andra Vatikankonciliet och påve Franciskus – inklusive betoning på den gamla latinska mässan. Varför detta skulle leda vidare till en efterföljande omvändelse till Trumpism är oklart. Kanske det har att göra med Vance uttalade övertygelse om att politik i första hand ska handla om ”pro-babies och pro-family”. (New York Times 2024-08-25)
En alternativ Messias
Frank Herberts klassiker Dune (1965) är åter aktuell för en bredare publik genom regissörens Denis Villenueves film Dune: Part Two som hade premiär under våren. Herberts bok har beskrivits som lika betydelsefull för hela sci-fi genren som Tolkiens Sagan om Ringen har haft för fantasy. Båda författarna bygger upp komplexa världar med starka religiösa och mytologiska undertoner. Men medan Tolkiens referenser är uppenbart kristna beskriver Herbert (i ett appendix) Dunes mångtusenåriga religionshistoria där element från alla tänkbara traditioner och betydelsen av psykedelika vävs in till ett helt annat andligt universum. Huvudpersonen Paul Atreides är en Messias- eller Mahdifigur som väcker både tro och tvivel, på ett sätt som filmen gör sitt bästa för att försöka koppla till samtiden, och där Herberts intresse för islam blir tydligare än i boken. I en recension i Christianity Today konstateras att filmen känns som en undersökning av vad som hänt om Jesus hade uppmanat Petrus att slipa sitt svärd snarare än att stoppa tillbaka det i skidan: ”Kristendomens lärdomar vänds upp-och-ner i detta universum. Du vinner inte ditt liv genom att förlora det, utan genom att ta andras liv…Men fortfarande är priset för att Paul ska vinna världen att han förlorar sin själ.” (Christianity Today, 2024-03-01)
Övertygelsen och statistiken
Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar att såväl andelen som antalet svenskar med sociala ersättningar och bidrag är det lägsta sedan mätningarna började 1990. Samtidigt visar Försäkringskassans statistik att antalet stressrelaterade sjukskrivningar har mångdubblats på ett drygt decennium och nu är uppe på den högsta nivån som någonsin uppmätts. Det är statistik som uppenbart är viktig att ta med i de alltmer polariserade diskussionerna om vad som behöver åtgärdas i konungariket Sverige. (SCB:s pressmeddelande, 2024-03-22)
Fråga Gud
Studentkyrkan vid Umeå universitet har sedan 2012 regelbundet delat ut ett formulär där studenter fyllt i vilken fråga de skulle vilja ställa till Gud om Gud fanns. En färsk sammanställning visar att frågorna är helt lika över tid, i följande ordning: 1. Vem är Gud? 2. Hur kan Gud finnas när det finns så mycket ont i världen? 3. Vad är meningen med livet? 4.Vad händer efter döden? Studentpastor Jesper Kronevik uppfattar att många studenter ser tro som något positivt, och att ”det finns en ganska stor öppenhet för en andlig verklighet”. (Dagen 2024-05-27)
Jesus-desperation
Ett drygt år efter den märkliga händelsen Ashbury Revival 2023 (uppkallad efter det amerikanska universitet där det hände) utkommer boken Generation Awakened: An Eyewitness Account of the Powerful Outpouring of God at Ashbury (Invite Press, 2024). Som lärare var författaren Sarah Thomas Baldwin djupt engagerad i händelserna, och menar att det finns en fortsättning, framför allt i den så kallade Generation Z (födda 1997-2012): ”Vi ser en desperation, där människor vill ha något annat, och där de är redo att möta Jesus på en helt ny nivå.”
Alternativ ovetenskaplig tro?
Efter uppslitande diskussioner gav brittiska National Institute of Health den respekterade barnläkaren Hilary Cass uppdraget att ta fram underlag och behandlingsriktlinjer för könsdysfori bland barn och tonåringar. I slutrapporten (The Cass Review) som publicerades i april 2024 konstaterar Cass att det vetenskapliga underlaget för könskorrigerande behandling är ytterst svagt, och att de symptom dessa patienter beskriver måste ”sluta ses bara genom en könslins”. (New York Times 2024-05-13
”Tillsammans” i frikyrkan
För den som hade någon relation till svensk frikyrklighet under slutet av 1970-talet är Göran Hembers bok Jesus skulle ha gillat volleyboll (BoD 2024) en liten pärla. Med värme, humor men också en kritiskt avslöjande blick skildras en subkultur som även de som inte var med har utbyte av att lära känna närmare. NOD ser fram emot fortsättningen av en planerad trilogi.
Myndighet och existens (II)
Socialminister Jakob Forssmed fortsätter att utmärka sig. Han har nu gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa. I en intervju försäkrar han att det inte är KD:s försök att smygkristna Sverige, men hoppas på en större diskussion om hur samhället kan bemöta dem som menar att livet saknar mening. Folkhälsomyndighetens rapport ska vara klar i mars 2025. (Dagen 2024-04-29)
Myndighet och existens (I)
I rapporten Det får inte existera menar Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor (MUCF) att begreppet ”hederskultur” inte enbart ska förknippas med islam eftersom det återfinns i många andra religiösa sammanhang i Sverige. ”Hedersnormer” beskrivs också som ”nära sammantvinnade med den frikyrkliga kontexten”. Tyvärr riskerar rapporten att förstärka fördomar då den bygger på ett alltför selektivt forskningsunderlag, bestående av ett mycket begränsat och enbart så kallat kvalitativt material, som inte säger någonting om problemets kvantitativa utbredning.
Ett annat sorts okänt
Författaren Ola Larsmo skrev en av sina viktigare krönikor när han påminde om att ”vi nu driver ut på vatten där svensk politik nog aldrig befunnit sig”. Helt riktigt sätter han Kalla Faktas avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik (och framför allt efterspelet) i relation till Jessika Aros bok ”Putins Troll” och David Patrikarakos ”War in 140 characters”. Avslutningen är värd att upprepas: ’Det är som när den stackars rationalisten i en av CS Lewis böcker till sist skriver ”Två plus två blir fyra” och får svaret ”Det säger du bara för att du är matematiker”. (Dagens Nyheter 2024-05-21)