Attackerna mot den liberala demokrati som Churchill kallade ”det minst dåliga av alla politiska system” kommer nu från många olika håll. I en artikel skriven innan årskiftet identifierade kulturjournalisten Lapo Lappin ännu en: den amerikanske dataprogrammeraren och bloggaren Curtis Yarvin. Han var den förste att använda Matrix-filmens ”röda piller” som metafor, och är en av vicepresident J.D. Vances inspirationskällor. Yarvin anklagar ”Katedralen” (= sammansättningen av akademin och etablerade medier) för att indoktrinera oss att dyrka demokratin, som egentligen är ”ett farligt och ont styrelseskick”. Hela systemet behöver ”rebootas” och ersättas av ”monarker”, där staten drivs som ett företag med en vd med obegränsad makt (typ Amazon, Facebook och Tesla), och där hela USA ersätts med ett ”patchwork” av tusentals små kungadömen, som tävlar om produktiva medborgare på en fri marknad. De icke-produktiva – eller ”människoskräpet” i Yarvins terminologi – kan spärras in och kopplas upp till en virtuell verklighet livet ut. Proletärerna behöver eliter som styr, eftersom ”massorna suger”. Efter Elon Musks helt odemokratiska etablering i Vita huset bör Yarvin känna sig nöjd. (Expressen 2024-12-19)

En färsk avhandling av Uppsalaforskaren Jakob Clason van de Leur fokuserar på utmattning som en existentiell kris, och i de växande vårdköerna för psykisk ohälsa söker alltfler patienter efter mening i livet. Samtidigt ökar evidensen för existentiell psykoterapi, i den anda som psykiatern och Förintelseöverlevaren Viktor Frankl formulerade i sin mest kända bok: Livet måste ha en mening. Kanske är det dags för UKÄ att ompröva sitt beslut från 2007, då man avfärdade en ansökan om att starta en psykoterapeututbildning med existentiell inriktning vid Linköpings universitet? (Psykologtidningen 2024-11-21)

En intressant intervju med Fredrik Rein­feldt illustrerar såväl den omvälvande samtids­historien som svenska makthavares blinda fläckar avseende betydelsen av religiös övertygelse. Moderaten och tidigare stats­ministern tvekar inte heller att beskriva Donald Trump som ”världens farligaste man”. (SvD 2025-03-07)

I en nyutkommen dokumentärfilm skildras bakgrunden till ”The Jerry Springer Show”, som beskrivits som det vidrigaste och mest gränslösa tv-programmet i världshistorien. Deltagare hetsades till vrede, sex och våld inför kamerorna, vilket samtidigt som det förstörde deras rykte förändrade en dödsdömd show till en som konkurrerade med Ophra Winfreys tittarsiffror. Anmälaren Lisa Magnusson undrar om det verkligen var showen som var problemet och frågar istället: ”Tänk om det är vi?” (Dagens Nyheter 2025-01-30)

"Vad jag har försökt göra, och jag tycker att jag har gjort det ganska bra, är att föra samman personan – eller det som var en falsk persona i början – och mig själv” (Marianne Faithfull, citerad i dödsruna i New York Times, 2025-01-30)

Det är över ett halvår sen den kom ut, nära en evighet i populärkulturen. Men missa inte Nick Caves album Wild God. En av recensenterna fångar det bra: ”Efter ett liv i den intellektuella svartsynens tjänst sökte Nick Cave till slut efter försoning och – ja, glädje… [och] talade om för oss alla att det finns en vackrare och mera mänsklig väg framåt. Tillsammans. Wild God är ljudet av en hand som ständigt sträcks ut och försöker greppa en annan.”

Den kinesiske konstnären Gao Zhen (NOD-
konstnär i #4-2015) är sedan 26:e augusti 2024 fängslad, anklagad för att ha ”förtalat Kinas hjältar och martyrer” genom sin konst. Den som vill skriva till myndigheter för att uttrycka sin oro hittar uppgifter på hemsidan: u.osu.edu/mclc/2025/02/07/urgent-action-for-artist-gao-zhen/

I en krönika frågar sig författaren Bengt Ohlsson om det är dags att börja be aftonbön igen, enligt en tidigare vana han haft att i bönen mana fram och försöka omfamna människor han behövde förlåta. En mening från ett frikyrkofönster i Blekinge griper tag: ”Att förlåta är som att frige en fånge, och inse att fången var du.” Ohlsson konstaterar att det hunnit samlas en del människor som behöver omfamnas: ”Orkar inte släpa på dem längre. Kanske har du också några?” (Dagens Nyheter 2024-12-18)

”Är vi den första generationen som inte kommer att dö?” frågar sig tech-miljardären Bryan Johnson och satsar cirka 20 miljoner kronor om året på att komma närmare det målet för egen del. De metoder han använder – och hans goda kontakter med vaccinskeptikern och USA:s nye hälsovårds­minister Robert Kennedy Jr – kan studeras i Netflix-dokumentären Don’t Die: The Man Who Wants to Live Forever. En fråga som inställer sig är hur roligt det blir när nästan allt tycks handla om att förlänga livet, snarare än leva det? (The Guardian 2025-01-02)

Jesus skulle nog inte bry sig – ni vet de kloka orden om att ”gläd er åt att era namn är skrivna i himlen”. Men NOD kan inte låta bli att glädja sig åt två kvalitetsstämplar: Dels att Kulturrådet har beslutat om fortsatt ekonomiskt stöd, dels att Svenska Akademien har börjat prenumerera och att NOD nu kommer att vara utlagd för läsning i Börshuset.

Den officiellt ideellt arbetande dansgruppen Shen Yun Performing Arts har ökat sin förmögenhet i en häpnadsväckande takt, till över 2,5 miljarder kronor i slutet av 2023. Det är möjligt genom att dansare och annan personal arbetar mer eller mindre gratis – precis som i den nära associerade tidningen Epoch Times – som ett uttryck för sin lojalitet mot Falun Gong och dess grundare Li Hongzhi. (New York Times 2024-12-29; för mer läsning om Epoch Times, se NOD#1-2023)

Med anledning av att 2025 firas som ett ekumeniskt jubileumsår ger prästen Emma Audas sju tips på övningar för dem som vill fira på allvar: 1. Om det är kristet, kalla det inte lutherskt; 2. Använd inte samfundsnamn som skällsord; 3. Jämför inte favoritgrejer i ditt samfund med det du tycker sämst om i din nästas samfund; 4. Nyansera; 5. Gör skillnad på lära och kultur; 6. Gör skillnad på lära och estetik; 7. Nöj dig inte med fredlig samexistens. Läs gärna hur hon utvecklar argumenten i tidningen Dagen (2025-01-25).

Man ska nog inte dra för stora växlar om ”påkristning”, vare sig man är positiv eller negativ till en sån utveckling. Men Dagens Nyheter fortsätter att förse läsare och debattörer med material som speglar ett nytt klimat avseende synen på andlighet och religionens (mest kristen sådan) plats. Religionshistorikern David Thurfjell ger en uppseendeväckande tolkning av sista avsnittet av TV-serien Tunna blå linjen som ”ett sorts försvar av gudstro som livshållning” (2024-11-14) och Hanna Hellquist utbrister ”Gud vad jag behöver en tro just nu” (2024-11-26). Björn Wiman tar katedralen i Köln som förebild för ett sätt att tänka om hur ett samhälle kan skapa något som är större än nuet, även när nuet ser mörkare ut än på mycket länge (2024-12-01), och musikrecensenten Kristofer Ahlströms citerar slutet på gruppen The Flaming Rocks jullåt A Change at Christmas inför ett 2025 som i alla avseenden tycks bli ännu ett annus horribilis. Han låter citatet bli ”en bön mot bättre vetande”: ”Säg att det inte är så” (2024-12-01)

I slutet av november släpptes filmen Bonhoeffer: Pastor. Spy. Assasin. Tyvärr är den ännu ett uttryck för den förvanskning och missbruk av Dietrich Bonhoeffers arv som amerikanska högernationalistiska kristna ägnat sig åt under lång tid, med den inflytelserike författaren och radioprataren Eric Metaxas i ledarrollen. I oktober gjorde Bonhoeffers efterlevande släktingar ett kraftfullt uttalande mot detta (nättidningen CURRENT 2024-10-20) och en grupp ledande Bonhoeffer-forskare gjorde samtidigt en liknande stark markering (augsburg.edu/news, 2024-10-30). Detta hindrar inte att en person som Jim Wallis – en av de mest uttalade kritikerna av det egna landets högernationalism – rekommenderar folk att se filmen.

NOD:s sommarakademi går av stapeln i Örebro 15-17 augusti. Notera i almanackan. Program kommer.

När Smålands akademi delade ut sitt Wallqvistpris i mitten av november var en del av motiveringen ”för viktiga bidrag till en samhällsanalys ur ett kristet perspektiv […] i tidskriften NOD”. (SVT Nyheter Jönköping, 2024-11-04)

Alla som hör hemma i den delen av svensk kristenhet bör läsa och fundera vidare på en ledartext av Fredrik Wenell i tidningen Dagen (2024-11-28). Han pekar på att evangelikala kristna ofta främst engagerar sig för att markerar avståndstagande, särskilt avseende ”en alltför liberal bibelsyn” och ”en inte tillräckligt konservativ syn i specifika moraliska frågor”. Han efterlyser en mer positiv vision om varför människor behöver Jesus, som också uttrycks i ett förnyat och fördjupat diakonalt engagemang.

En redaktör på Expressen satte rubriken ovan på ännu en vass krönika av Joel Halldorf där denne med en rad exempel pekar på hur alltfler personer som driver nationalistiska projekt sneglar mot kristendomen som ett vapen i kulturkriget (Expressen 2024-11-24). De kulturkristna konvertiternas dilemma är, enligt Halldorf, att ”de älskar kristendomen som ideologi mer än Jesus som Frälsare”. Han får mothugg av Ivar Arpi (Rak höger, 2024-11-26) som undrar varför Halldorf inte på samma sätt ”lyfter hur vänstern, särskilt inom Svenska kyrkan, har gjort tron till en plattform för sina politiska mål”. Fortsättning lär följa.

I samband med fiaskot vid införandet av det nya journalsystemet Millenium i Västra Götaland bidrog IT-forskaren Petter Falk till att många icke-specialister lärde sig ett nytt ord. Begreppet datafikation är inte detsamma som digitalisering, utan beskriver ”när data görs till gud”, i processer som strävar efter att reducera människors liv och vardag till siffror och indikatorer, oavsett dess rimlighet. (DN Debatt 2024-11-18)

I samband med klimatmötet COP29 i Baku publicerade Global Carbon Project färska data som visar att utsläppen av koldioxid beräknas bli 37,4 miljarder ton 2024, en ökning med närmare en procent jämfört med året innan, och med 8 procent jämfört med Parisavtalet 2015. Fortfarande syns ingen kulmen och Parisavtalets 1,5-grader mål är allt svårare att nå. (Svenska Dagbladet 2024-11-13)