Sommarakademin 2024

Sommarakademin 2024

Sommarakademin är tillbaka!

Många har saknat Sommarakademin i Örebro och den återkommande möjligheten att tillsammans med andra reflektera över frågor kring vad vi gör med resten av våra liv. Efter avbrott på grund av pandemin och annat är det nu dags igen.

Peter Halldorf, Elisabeth Malm, Jonas Helgesson, Ulrika Ernvik, Torbjörn Freij, Frida Park, Martin Wärnelid med flera bidrar med tankar på temat ”Trots allt – att hitta hopp i en föränderlig värld”.

Tiden är 16-18 augusti och platsen är Akademi för ledarskap och teologi, på Campus Örebro.

Arrangörer är tidskriften NOD, Akademi för ledarskap och teologi, Dagen, Libris förlag och studieförbundet Bilda.

Ett komplett program finns nedan.

Detaljerad info och anmälan

Fredag 16 augusti

18.00 Kvällsmat på restaurang Kraka, universitetet

19.00 Vårt förakt för svaghet, Jonas Helgesson, Sven och Maria Brengesjö

Lördag 17 augusti

08.45 Ingång till dagen, Lars Johansson

09.00 ”Du gör jorden ny” – en meditation över ett eskatologiskt mysterium, Peter Halldorf

10.00 Fika

10.30 Trots allt – när blåklockorna blommar i öknen, Elisabeth Malm

11.30 Gruppsamtal 

12.30 Lunch på restaurang Kraka, universitetet

14.00 Med Jesus i båten kan… vårt nervsystem stabiliseras – en möjlighet till riktning, gemenskap, kraft och hopp, Ulrika Ernvik

15.00 Fika

15.30 Tårarnas gåva – berättelser om gudsmöten som förvandlar, Martin Wärnelid

16.45 Kropp och konst (Oas-träning och vernissage), Erika Palm m fl

18.00 Kvällsmat på restaurang Kraka, universitetet

19.00 Guds Israel? – i profeternas spår genom omstritt land, Peter Halldorf. 
Föredraget följs upp av ett samtal mellan Peter och Frida Park om kriserna i såväl samhälle som kyrka. Musik: Mattias Frändå med vänner

Söndag 18 augusti

09.30 Valbara alternativ
1. När livet inte blir som man tänkt sig – en berättelse om en personlig resa och vägar till förändring, Torbjörn Freij
2. Från Trump till Lausanne – är begreppet evangelikal fortfarande gångbart? Göran Janzon och Pekka Mellergård

10.30 Fika

11.00 Sändningsgudstjänst med Herrens måltid, Elisabeth Sandlund, Lars Johansson, Mattias Frändå med vänner

12.30 Avslutning

Medverkande

Jonas Helgesson, föreläsare, ståuppare, skribent och författare. Maria Brengesjö, producent barn och unga på Örebro konserthus. Sven Brengesjö, lärare och musiker.  Peter Halldorf, pastor, författare och redaktör för tidskriften Pilgrim. Elisabeth Malm, legitimerad psykoterapeut och andlig vägledare. Ulrika Ernvik, socionom, legitimerad psykoterapeut och författare. Martin Wärnelid, studieledare på Campus Örebro i Akademi för ledarskap och teologi (ALT). Frida Park, opinionsredaktör på tidningen Dagen. Mattias Frändå, musiker och låtskrivare. Erika Palm, läkare och danspedagog. Torbjörn Freij, pastor, journalist och nationell ledare för Celebrate Recovery i Sverige. Pekka Mellergård, neurokirurg, tidigare rektor vid Örebro teologiska högskola och Enskilda högskolan i Stockholm, redaktör för nya NOD. Göran Janzon, tidigare lärare och rektor vid Örebro Missionsskola, ordförande i Svenska Lausannekommittén från 1988 till 1999. Elisabeth Sandlund, journalist och debattör, författare och föreläsare. Lars Johansson, lärare på ALT och Örebro universitet. Flera medverkande tillkommer.


Deltagaravgift

Vid anmälan före 21 juni:
795 kr
 (inklusive mat, fika och program på hela sommarakademin).
490 kr (mat, fika och program på lördagen). 

Vid anmälan efter 21 juni:
860 kr (inklusive mat, fika och program på hela sommarakademin).
530 kr (mat, fika och program på lördagen). 

I deltagaravgiften erbjuds du också en digital provprenumeration på Dagen (värde 164 kr). Länk skickas ut i mail veckan före sommarakademin.

Sista anmälningsdag

Måndagen den 15 juli. Vänta inte för länge om du vill vara med om dessa spännande dagar.

Anmäl dig hos Bilda

Debatt i NOD

Här hittar du debatt och respons på olika artiklar och ämnen som förekommer i NOD. Just nu hittar Per Ewerts respons på professor Arne Rasmussons kritik av boken Landet som glömde Gud i NOD 2023:1. Han kommenterar även kritik från några andra recensenter, som får tillfälle att replikera, på vad vi hoppas framöver ska kunna bli en intressant digital debattsida.

Röster och kommentarer

Hör gärna av dig!

Vi vill gärna hålla kontakt med våra läsare! Så om du har en kommentar, en reflektion eller ett tips att ge, tveka inte.
Kommentarer

Notiser från all over the place

En alternativ Messias

Frank Herberts klassiker Dune (1965) är åter aktuell för en bredare publik genom regissörens Denis Villenueves film Dune: Part Two som hade premiär under våren. Herberts bok har beskrivits som lika betydelsefull för hela sci-fi genren som Tolkiens Sagan om Ringen har haft för fantasy. Båda författarna bygger upp komplexa världar med starka religiösa och mytologiska undertoner. Men medan Tolkiens referenser är uppenbart kristna beskriver Herbert (i ett appendix) Dunes mång­tusenåriga religionshistoria där element från alla tänkbara traditioner och betydelsen av psykedelika vävs in till ett helt annat andligt universum. Huvudpersonen Paul Atreides är en Messias- eller Mahdifigur som väcker både tro och tvivel, på ett sätt som filmen gör sitt bästa för att försöka koppla till samtiden, och där Herberts intresse för islam blir tydligare än i boken. I en recension i Christianity Today konstateras att filmen känns som en undersökning av vad som hänt om Jesus hade uppmanat Petrus att slipa sitt svärd snarare än att stoppa tillbaka det i skidan: ”Kristendomens lärdomar vänds upp-och-ner i detta universum. Du vinner inte ditt liv genom att förlora det, utan genom att ta andras liv…Men fortfarande är priset för att Paul ska vinna världen att han förlorar sin själ.” (Christianity Today, 2024-03-01)

Övertygelsen och statistiken

Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar att såväl andelen som antalet svenskar med sociala ersättningar och bidrag är det lägsta sedan mätningarna började 1990. Samtidigt visar Försäkringskassans statistik att antalet stressrelaterade sjukskrivningar har mångdubblats på ett drygt decennium och nu är uppe på den högsta nivån som någonsin uppmätts. Det är statistik som uppenbart är viktig att ta med i de alltmer polariserade diskussionerna om vad som behöver åtgärdas i konungariket Sverige. (SCB:s pressmeddelande, 2024-03-22)

Fråga Gud

Studentkyrkan vid Umeå universitet har sedan 2012 regelbundet delat ut ett formulär där studenter fyllt i vilken fråga de skulle vilja ställa till Gud om Gud fanns. En färsk sammanställning visar att frågorna är helt lika över tid, i följande ordning: 1. Vem är Gud? 2. Hur kan Gud finnas när det finns så mycket ont i världen? 3. Vad är meningen med livet? 4.Vad händer efter döden? Studentpastor Jesper Kronevik uppfattar att många studenter ser tro som något positivt, och att ”det finns en ganska stor öppenhet för en andlig verklighet”. (Dagen 2024-05-27)

Jesus-desperation

Ett drygt år efter den märkliga händelsen Ashbury Revival 2023 (uppkallad efter det amerikanska universitet där det hände) utkommer boken Generation Awakened: An Eyewitness Account of the Powerful Outpouring of God at Ashbury (Invite Press, 2024). Som lärare var författaren Sarah Thomas Baldwin djupt engagerad i händelserna, och menar att det finns en fortsättning, framför allt i den så kallade Generation Z (födda 1997-2012): ”Vi ser en desperation, där människor vill ha något annat, och där de är redo att möta Jesus på en helt ny nivå.”

Alternativ oveten­skaplig tro?

Efter uppslitande diskussioner gav brittiska National Institute of Health den respekterade barnläkaren Hilary Cass uppdraget att ta fram underlag och behandlingsriktlinjer för könsdysfori bland barn och tonåringar. I slutrapporten (The Cass Review) som publicerades i april 2024 konstaterar Cass att det vetenskapliga underlaget för könskorrigerande behandling är ytterst svagt, och att de symptom dessa patienter beskriver måste ”sluta ses bara genom en könslins”. (New York Times 2024-05-13

”Tillsammans” i frikyrkan

För den som hade någon relation till svensk frikyrklighet under slutet av 1970-talet är Göran Hembers bok Jesus skulle ha gillat volleyboll (BoD 2024) en liten pärla. Med värme, humor men också en kritiskt avslöjande blick skildras en subkultur som även de som inte var med har utbyte av att lära känna närmare. NOD ser fram emot fortsättningen av en planerad trilogi.

Myndighet och existens (II)

Socialminister Jakob Forssmed fortsätter att utmärka sig. Han har nu gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa. I en intervju försäkrar han att det inte är KD:s försök att smygkristna Sverige, men hoppas på en större diskussion om hur samhället kan bemöta dem som menar att livet saknar mening. Folkhälsomyndighetens rapport ska vara klar i mars 2025. (Dagen 2024-04-29)

Myndighet och existens (I)

I rapporten Det får inte existera menar Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor (MUCF) att begreppet ”hederskultur” inte enbart ska förknippas med islam eftersom det återfinns i många andra religiösa sammanhang i Sverige. ”Hedersnormer” beskrivs också som ”nära sammantvinnade med den frikyrkliga kontexten”. Tyvärr riskerar rapporten att förstärka fördomar då den bygger på ett alltför selektivt forskningsunderlag, bestående av ett mycket begränsat och enbart så kallat kvalitativt material, som inte säger någonting om problemets kvantitativa utbredning.

Ett annat sorts okänt

Författaren Ola Larsmo skrev en av sina viktigare krönikor när han påminde om att ”vi nu driver ut på vatten där svensk politik nog aldrig befunnit sig”. Helt riktigt sätter han Kalla Faktas avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik (och framför allt efterspelet) i relation till Jessika Aros bok ”Putins Troll” och David Patrikarakos ”War in 140 characters”. Avslutningen är värd att upprepas: ’Det är som när den stackars rationalisten i en av CS Lewis böcker till sist skriver ”Två plus två blir fyra” och får svaret ”Det säger du bara för att du är matematiker”. (Dagens Nyheter 2024-05-21)

En konstruerad konflikt

I en mycket läsvärd Understreckare skriver Andreas Nordlander om hur vi kan veta att det vi kallar ”religion” och det vi kallar ”vetenskap” inte alltid legat i strid med varandra. Idén om en naturlig fiendskap är snarare en sen konstruktion som populariserades i slutet av 1800-talet, i en intellektuell militarisering av naturvetenskapen i kampen mot vissa former av religion. I artikeln introduceras Nicholas Spencers nya bok Magisteria: The entangled histories of science and religion (Oneworld 2024) som en mycket välkommen populärvetenskaplig sammanställning av kunskap som under decennier bara varit tillgänglig i tunga akademiska volymer. (Svenska Dagbladet 2024-03-10)

Spöken på Karlberg

Publiceringsdatumet utesluter ett april-skämt och dessutom borde det vara en av landets nyktraste institutioner. Men i en lång artikel i landets största tidning beskrivs underligheter på militärhögskolan på Karlbergs slott som gjort anställda spöktroende, lett till att säkerhetsvakter slutat och fått ansvariga att inkalla ett medium. Sveriges ende professor i parapsykologi – Etzel Cardena vid Lunds universitet – tycker militärerna är modiga som vågar berätta, och officerarna tror inte att spöktron minskar förtroendet för Försvarsmakten. NATO:s roll i sammanhanget är oklart. (Dagens Nyheter 2024-05-16)

Modet att göra motstånd

Precis som farao i sången Kung Keops pyramid sitter kalsongmördaren Vladimir Putin i ”svala rum bakom femton dubbla reglar”, där protester och ångestrop kan stängas ute och lakejer sköter det smutsiga jobbet. Han vågade aldrig möta Aleksej Navalny ansikte mot ansikte och vägrade att nämna hans namn. Efter att den utdragna mordprocessen fullbordades i mitten av februari har flera uppmärksammat den slutplädering Navalny höll i samband med en rättegång tre år tidigare, där han formulerade en avgörande faktor för sin motståndskraft: ”Jag var själv en ganska militant ateist. Men nu är jag troende, och det hjälper mig mycket i mitt arbete… Jag tänker mindre, det finns färre dilemman i mitt liv. Det finns en bok där det står mer eller mindre tydligt skrivet vad som behöver göras i varje situation. Det är förstås inte alltid lätt att följa den boken, men i allmänhet försöker jag. Och därför är det lättare för mig att engagera mig i politiken.” Han citerar Bergspredikan ord om att ”saliga är de som törstar och hungrar efter rättfärdighet, ty de kommer att bli mätta”, och sammanfattar: ”Den som har sanningen kommer att vinna.” (Google-översättning från ryska nät-tidskriften Meduza, 2021-02-20)

Vågat av social­ministern

På Askonsdagen gav den kristdemokratiske socialministern Jakob Forssmed en intressant uppmaning till svenska folket: ”I en samtid där [vi] dras in i ohälsosamma vanor och beteenden… kanske en urgammal praktik för att få syn på sig själv och samtiden har sin plats.” Han lovar att ”jag ska inte utlysa en nationell fasteperiod” men förklarar sedan fastans praktik, bland annat utifrån egen erfarenhet. Vackert och modigt. Men oklart hur det går ihop med det egna partiets politik. (Dagens Nyheter 2024-02-14)

Nya alkoholnormer

Enligt Svenska Dagbladet kommer Socialstyrelsens skärpta rekommendationer för alkoholintag parallellt med en trend där allt fler väljer att dricka mindre. Samtidigt blir nykterhet och val av alkoholfria alternativ vid fester alltmer accepterad av omgivningen, som tecken på att vi är på väg mot nya alkoholnormer. Det är särskilt tydligt bland yngre, bland annat på grund av nöjen (inklusive dataspel) där alkohol snarare förstör än hjälper. (Svenska Dagbladet 2024-01-30)

Svensk självcensur

Enligt SOM-institutets nationella undersökning och rapporten ”Talande tystnad” (SOU: ESO 2024:1) uppger över 50 procent av svenskarna att de inte öppet kan uttrycka sin åsikter på sin arbetsplats eller skola. Självcensuren är mest uttalad hos personer som sympatiserar med SD (82 procent) eller KD (67 procent), och mest omfattande tycks den vara i frågor om invandring och integration, politisk eller religiös extremism samt religion. (Kvartal 2024-01-30)

Kristen livsstil – finns den?

Fastighetsförvaltaren Emmy Stiernblad initierade ett intressant samtal i tidningen Dagen, då hon i början på januari ställde frågan ”Hur lever en god kristen egentligen?” Hon fick ett antal tankeväckande svar, både i tidningen och privat. Hennes slutreplik kanske förvånar: ”I den svenska kulturen är vi ganska dåliga på att sticka ut [hakan] och bemöta varandra med saklig kritik…[men]…jag tycker att [det här] samtalet visar hur mogen svensk kristenhet är kring att kunna vrida och vända: både på oss själva och Bibeln.” (Dagen 2024-02-22).

Statistik för mardrömmar (IV)

The Economist har sedan 2006 publicerat ett globalt ”demokrati-index” (0-10). En lång utveckling mot utökade demokratiska fri- och rättigheter kulminerade 2008 då 14,4 procent av världens befolkning levde i 30 länder med ”full demokrati (index-värde 8-10), med Sverige på första plats (indexvärde 9,88). 2023 var motsvarande siffror 7,8 procent i 24 länder, och Sverige hade halkat ner till 4:e plats (indexvärde 9,39). Det genomsnittliga indexvärdet var det lägsta (5,23) sen mätningarna började, och andelen människor som lever under ”auktoritärt styre” hade ökat från 34,9 till 39,4 procent. (The Economist Intelligence Unit, februari 2024)

Statistik för mardrömmar (III)

Världens nio kärnvapenägande länder har sammanlagt minst 11 000 kärnstridsspetsar i sina arsenaler. Ryssland och USA har tusentals, Pakistan och Indien knappa 200 var, Israel 90. Iran – och antagligen Saudiarabien – arbetar intensivt för att komma med i klubben. (”Nuclear Weapons”, Our World in Data, februari 2024)

Statistik för mardrömmar (II)

I samband med Hamas bestialiska attack 7 oktober dödades drygt 1200 människor, varav 36 barn. Av de över 253 personer som togs som gisslan fanns i mitten av februari 130 fortfarande i fångenskap. När förra numret av NOD färdigställdes hade 11 000 människor dött och flerdubbelt sårats under Israels försök att utplåna Hamas (varav 60-90 procent civila, andelen beroende på hur man räknar in ”vuxna män”). När detta nummer går till tryck har dödssiffran stigit till minst 29 000. Den israeliska tidningen Haaretz rapporterar att 11 500 av dessa dödsoffer var barn. Samtidigt har närmare 400 människor dödats på Västbanken (inklusive 105 minderåriga).

Statistik för mardrömmar (I)

När det allra första numret av NOD kom ut våren 2004 var koldioxidkoncentrationen i atmosfären 378 ppm. För ett år sedan, när ”nygamla NOD” debuterade, var siffran 419 ppm. Nu, i början på 2024, har den stigit till 423 ppm. Det är en ökning med 12 procent på bara 20 år, vilket speglar att närmare hälften av alla koldioxidutsläpp sedan 1850 har skett under de senaste 35 åren. Ännu så länge finns inga tecken på en minskning av tillväxttakten av en växthusgas som det tar flera hundra år för naturen att eliminera – och ännu längre tid om skövlingen av regnskogarna fortsätter. (Data från Manua Loa-observatoriet och FN:s klimatpanel, IPCC)