2026:3 - Gripen: Vad gör vi av känslorna?

Det här NOD-numret handlar delvis om ”den affektiva vändningen” och känslornas betydelse för kunskapsinhämtning. Men fokus är framför allt på känslorna roll i det kristna livet. Eftersom vi som gör tidningen mest rör oss i den lågaffektiva delen av svensk

Efter en uppväxt i en frikyrklighet där människor kunde bli gripna till tårar sökte sig Andreas Nordlander till mer lågmälda former. Gick något omistligt förlorat på vägen?

Cambridgeteologen Simeon Zahl utmanar en kristendom som sätter all sin tilltro till rätt kunskap och goda vanor. Ska tron nå på djupet måste den också beröra våra känslor och begär.

Från författarkollegan Flannery O’Connors groteska nåd till samtidens digitala lägereldar följer Johanna Larsson känslornas kraft. Vad är vår längtan efter det otämjda ett uttryck för?

Hos Simone Weil går skönheten och olyckan, le malheur, ofta nära varandra.

Efter sekler av skarp åtskillnad mellan förnuft och känsla är forskare nu alltmer intresserade av affekternas betydelse.

Kan vi tänka utan att känna? Fredrik Svenaeus följer tankens väg från vardagens praktiska erfarenheter till filosofins och vetenskapens teorier.

Med utgångspunkt i sin doktorsavhandling skriver Martin Wärnelid om tårar, glädje och andra uttryck för den heliga resonans som uppstår när människan blir berörd av ett gudsmöte.

Utifrån sin forskning kring gudstjänstlivet i afrikanska karismatiska kyrkor konstaterar Martina Björkander att tron också behöver kroppen och känslorna – inte bara orden.

Vad har tungotalet gemensamt med den ortodoxa liturgin? Peter Halldorf följer en tråd genom sitt eget andliga liv.

Känslor kan öppna oss för Gud – men också vilseleda och manipulera. Roland Spjuth tar hjälp av Thomas av Aquino och Jonathan Edwards för att undersöka hur kristen tro kan förstå och pröva känslorna.

Traumaterapeuten Pernilla Eklund och ”itpastorn” Lars Gunther känner igen både längtan och såren i högaffektiv kristendom och efterlyser urskiljningsförmåga.

NOD ställde några frågor om förhållningssättet till känslor och känslouttryck till personer verksamma i olika kristna samfund och traditioner.

Ulf Ekman, Moni Höglund, Joakim Hagerius och Magnus Tunehag har alla rört sig från frikyrklig karismatik mot liturgins fastare former.

Den danske konstnären Karsten Auerbach beskriver sig själv som ‘bara en pojke som alltid har målat och aldrig slutat’.

Rätt som det är säger denna, som en självklar sanning: ”Pingstvänner är ju inte så smarta.”