Ulf Ekman, Moni Höglund, Joakim Hagerius och Magnus Tunehag har alla rört sig från frikyrklig karismatik mot liturgins fastare former. För Elisabeth Sandlund berättar de om vad de lämnat, vad de tagit med sig – och vad de funnit på vägen.
EN ÄR ENGAGERAD LEKMAN i Katolska kyrkan, tre är präster i Svenska kyrkan. Alla har mångårig erfarenhet från kristna gemenskaper där känslomässiga, affektiva, karismatiska uttryck står högt i kurs. Deras berättelser och erfarenheter skiljer sig åt. Men ett är gemensamt, deras ”kristens resa genom samfunden” har lett dem till sammanhang där liturgin har en självklar plats. Möt Ulf Ekman, Moni Höglund, Magnus Tunehag och Joakim Hagerius som berättar om vad de lämnat bakom sig och vad de tagit med sig. Och om hur gränsen mellan affektivitet och liturgi är allt annat än knivskarp.
