2026:1 - Konsten att läsa Bibeln

Årets första NOD-nummer är kraftigt utökat och ändå känns det som att utrymmet inte räckt till. Det handlar nämligen om Bibeln. Hur kom den till, hur ska man översätta den och hur kan vi förhålla oss till denna ”böckernas bok”?

Som upptakt till det här numret om Bibel och bibel­bruk ställde NOD frågor till några kända personer i det svenska kulturlivet.

Var Nya testamentet resultatet av maktspel och censur – eller växte det fram på ett helt annat sätt?

Även om originalen är förlorade finns ett rikt hand­skrifts­material som gör det det möjligt att i hög grad rekonstruera Nya testamentets tidigaste form.

Vilka utmaningar innebär uppdraget att producera en ny svensk översättning av Nya testamentet? Elisabeth Sandlund har samtalat med bibelforskaren Mikael Tellbe.

Min första bibel var röd. Detta var ovanligt när jag fick den som elvaåring …

När Nya testamentet ska få ny svensk språkdräkt inför 500-årsjubileet ställs ideal mot verklighet. Vad väger tyngst – trohet mot grekiskan eller ett levande språk?

År 1526 kom Nya testamentet på svenska – ett politiskt projekt, ett teologiskt ställningstagande och början på en ny epok i svensk språkhistoria.

Med Martin Luther och andra reformatorer kom en ny syn på Bibeln.

Hur har kristna genom historien läst Bibeln? Andreas Nordlander påminner om hur mötet med fornkyrkans tolkare utmanar vår bild av bokstavstro och uppvisar en rik tolkningstradition.

I judisk tradition finns ingen ”ren” bibeltext utan tolkning. Kamilla Skarström Hinojosa beskriver hur Torahn formas i ett levande mänskligt samspel mellan Bibelns egna berättelser och rabbinska regler.

Johanna Larssons hyllade debut ‘Bokstavstro’ tar avstamp i en verklig tragedi, men blir något mycket större.

Vem kommer att läsa en ny svensk översättning av Bibeln – och hur?

Under arbetet med detta nummer av NOD ställde vi också frågor om Bibel och bibelbruk till företrädare för olika kristna kyrkor.

Arne Rasmusson och Roland Spjuth betonar att bibeltolkning inte är en teknisk metod, utan en moralisk dygd som växer i mötet mellan text, gemenskap och erfarenhet.

Bibeln är inte bara ord på papper, utan ett bröd som mättar. Liselott Johansson beskriver mer än femtio år med Bibeln som en källa till ljus.

I en tid då bibelläsningen minskar väcks frågan hur Bibeln kan återerövras som Guds levande och verksamma ord.

Bibelns auktoritet handlar inte om färdiga svar, utan om att våga lyssna, formas och ibland störas av en berättelse som pekar bortom oss själva.

Att stå inför in outforskad bokhylla väcker en känsla av äventyr inom mig. Likt en stig in i skogen bjuder böckerna in mig till upptäcktsfärd.

När Bibeln utnämns till världens främsta litterära verk är det inte ett oskyldigt superlativ.

När Bibeln blev svensk öppnades en ny värld av läsning, tanke och dikt. Ylva Eggehorn följer en röd tråd av tro, tvivel och berättelser som fortsatt formar vårt gemensamma kulturarv.

Christer Sturmark: ‘mycket av Europas konst, litteratur och musik är skrivet med Bibeln som referensram; utan den blir vi som människor som kan avkoda bokstäver men inte förstå idiomen.’

Jag gör ibland en övning med mina klienter i terapi, som handlar om att ta ut en riktning. Jag ber dem skriva om vad de längtar efter.

I höstas utkom en av landets mest uppskattade litteraturkritiker, den flera gånger Augustprisnominerade författaren Kristoffer Leandoer, med mycket läsvärda ‘Det är läsaren som skriver boken’.