Ett nummer om Bibeln och bibelbruk
Det finns som bekant olika sätt att förhålla sig till Bibeln. Och säkert de som reagerar negativt på valet av temarubrik. Men att döma av den stadiga nergången av bibelläsandet är det många som upplever att det är en svår konst att läsa Bibeln.
Det här numret har vi ytterst gjort för att bidra till att utveckla den konsten, i syfte att stimulera till mer läsande av den textskatt som Bibeln utgör. Att vi gör det just nu beror på att Svenska Bibelsällskapet i år ger ut en ny översättning av Nya testamentet – 500 år efter att det för första gången blev möjligt för svenskar att läsa det på modersmålet. Några av artiklarna fokuserar därför på båda dessa översättningar, och de utmaningar som de ansvariga för den nya översättningen ställts inför – inklusive några av de intressant språkliga val man gjort. I en av artiklarna frågar sig till och med en av de språkvårdande medlemmarna av redaktionskommittén om de tidsmässiga utmaningarna blev för stora, och om NT 2026 blev klar innan den var färdig!
Helt oberoende av NT 2026 finns i det här extra tjocka numret av NOD mängder av intressant läsning om Bibeln som sådan. En av Sveriges internationellt mest kända bibelforskare berättar om hur bibeln blev Bibeln, om kanoniseringsprocessen och om hur pusslandet går till för att komma så nära de ursprungliga texterna som möjligt. Kända kulturpersonligheter och kyrkoledare berättar om sitt personliga förhållande till Bibeln, och vilka konsekvenser det minskande bibelläsandet har, för både samhälle och kyrkor. För som en annan artikel visar så minskar alltså bibelläsandet bland svenskarna, både i och utanför kyrkorna.
Flera artiklar handlar om olika aspekter om bibeltolkning, inklusive hur de tidiga kristna läste och tolkade Bibeln, och om den judiska tolkningstraditionen avseende det vi är vana att kalla Gamla testamentet. Ett par artiklar handlar om Bibelns betydelse som litteratur och för utvecklingen av det svenska språket, och vilken betydelse den haft för svenska författare. Men ännu fler artiklar handlar om det personliga bibelläsandet, om hur man som kristen kan leva med Bibeln, och på vilket sätt den kan betraktas som auktoritativ för värderingar och livsval.
Omslaget föreställer Hieronymus som i slutet på 300-talet började översätta de hebreiska och grekiska bibeltexterna till latin. Denna Biblia Vulgata (”den folkliga Bibeln”) blev normerande för västerländsk kristendom under hela medeltiden och är (från 1979 i reviderad form) fortsatt den romersk-katolska kyrkans officiella översättning. Målningen är utförd av holländaren Hendrick ter Brugghen cirka 1621. För ovanlighetens skull presenterar vi ingen enskild konstnär i detta nummer. Istället har vi valt att genom exempel från konsthistorien påminna om Bibelns betydelse för västerlandets kulturella utveckling, och hur svårt det är att ta till sig mycket av denna utan kännedom om Bibelns berättelser.
