Vem kommer att läsa en ny svensk översättning av Bibeln – och hur? Med hjälp av färska data tecknar statsvetaren Magnus Hagevi bilden av ett generellt minskat bibelbruk, en förändrad bibelsyn och en intern sekularisering inom kyrkan.
FEMHUNDRA ÅR EFTER DEN FÖRSTA svenska översättningen av Nya testamentet utlovar Bibelsällskapet nu en ny översättning. Medan Gustav Vasas Bibel var central för svenskarnas syn på världen, andligt liv och en standard för det svenska språket är det tveksamt om samtiden berörs av en ny bibelöversättning. Sekulariseringen – att religionens betydelse minskar inom allt fler samhällsområden för allt fler människor – har vid en internationell jämförelse fått ett stort genomslag i svenska folket. Någon kanske därför frågar sig vem som engageras av en ny bibelöversättning utöver några språkvetare, forskare i teologi, kulturintresserade eller präster och pastorer. Ett svar är bibelläsarna. Men hur vanligt är det att människor i Sverige läser i Bibeln, och hur ser de på dess texter?
