Hur söka det gemensamma goda?
När NOD-redaktionen samlades för att planera det här numret hade flera av oss läst artiklar i tidningen Dagen om hur teologen Magnus Flodins liv dramatiskt försämrats efter att Försäkringskassan dragit in den rätt till personliga assistans som han hade haft i tio år, på grund av svår sarkoidos och epilepsi. Många kunde fylla på med berättelser om egna eller bekantas likartade erfarenheter av att det sociala skyddsnätet inte fungerar på det sätt vi länge tagit för givet, och om möten med myndighetspersoner och tjänstemän som varit mer upptagna av att göra rätt i relation till byråkratiska regelverk och sparkrav än av att se människan framför sig. Samtalet kom att handla om huruvida det har skett en förskjutning i det svenska samhället i riktning mot allt mer av det någon formulerade som ”hjärtan av sten”. Är vi på väg att förlora förmågan – eller viljan – att känna empati och bry oss om det Jesus beskrev som ”dessa mina minsta syskon”?
Vi var överens om att Sverige – för de flesta – fortfarande är ett mycket bra land att leva i, att utvecklingen inte kan skyllas på enbart det ena eller andra politiska blocket, och att en onyanserad kritik av välfärdssamhällets nermontering riskerar att spela fel krafter i händerna. Men vi hade olika syn på graden av förändring, om orsak och verkan och om man med fog kan tala om ett systemskifte. Vi landade i att det finns all anledning att göra ett NOD-nummer där vi försöker lyfta den sortens frågeställningar, och inte minst frågan om vilken roll kyrkan har att spela i ett samhälle med nya yttre tryck, med förskjutningar i övertygelser och värderingar, i en tid med ändrade ekonomiska förutsättningar för stat och kommuner.
Det har blivit ett fullmatat nummer, där det blev nödvändigt att utöka antalet sidor jämfört med våra normala 68. Förutom artiklar som på olika sätt speglar dagens Sverige så blev tematiken en anledning att presentera och diskutera något som vi tror är relativt okänt för de flesta, nämligen den så kallade katolska socialläran, och den nära relaterade kristdemokratiska idétradition som haft stor betydelse för efterkrigstidens Europa. Det innebar också att vi fick anledning att i flera artiklar lyfta fram olika aspekter av hur de svenska Kristdemokraterna förhåller sig till denna idétradition.
Vi bjuder också på tre djuplodande artiklar som utifrån en kristen övertygelse tar spjärn mot de utmaningar som samhällsutvecklingen ställer oss inför. I en lång intervju beskriver den engelske teologen Luke Bretherton sin resa i riktning mot ett teologiskt grundat starkt samhällsengagemang. Författaren Ola Larsmo beskriver den kristna människosynen som utgångspunkt för att sträva mot rättvisa och jämlikhet, och teologiprofessorn Arne Rasmusson diskuterar begreppet ”kristen realism” med utgångspunkt hos två av 1900-talets viktigaste kristna tänkare.
Kanske att intervjun med avgående Caritasdirektorn George Joseph är det som mest griper tag vid läsningen. För första gången berättar han offentligt om sina personliga erfarenheter av tortyr och avrättningsförsök och sin vägran att mitt i detta låta ondskan vinna.
Det finns mer att upptäcka i det här numret, inklusive ett samtal om begreppet ”underdog-metafysik” och en artikel om förhållandet mellan tro och naturvetenskap. Och så naturligtvis de fantastiska verken av Gudrun Westerlund, bosatt i Uppsala, som vi är väldigt glada att få presentera i bild och text.
